Om att hålla fingrarna bort från syltburken - Självkontroll är en begränsad resurs

När jag skulle komma igång och få ordning på mina matvanor i våras, så kunde jag bokstavligen avslöja mig själv med fingrarna i syltburken. Utan att ens tänka gick jag enligt gammal vana och plockade ut en kaka ur ett skåp. Det är ju som bekant mycket lätt hänt att det slinker ned något i förbigående när man harvar runt där hemma och försöker städa, diska och tvätta i samma takt som barnen smutsar ned. En liten sockerkick lyser alltid upp. När jag stod där med handen instucken i skåpet så slog det mig - det här skulle jag ju inte göra; jag skulle ju äta sunt. Jag fick göra en särskild mental ansträngning för att bryta ett dåligt beteende, dvs jag var tvungen att utöva självkontroll.

Självkontroll utövar vi varje gång vi avstår från att kasta oss över en kortsiktig belöning för att istället i längden uppnå något viktigare. Denna förmåga är en av anledningarna till att vi människor kan bygga hela civilicationer. Vi går till jobbet även om vi är oinspirerade för tillfället. Vi borstar tänderna även om vi är jättetrötta. Osv. Det går inte att komma ifrån att det behövs ett visst mått av självkontoll för att ändra sina vanor. Många hälso-koncept, båda för träning och ätande, försöker ge intrycket av att just deras variant är jättelätt. Tro dem inte. Det är visserligen roligt och engagerande att ta tag i sitt liv, men jättelätt är det inte.

Psykologer som har forskat på hur självkontroll fungerar har föreslagit att muskel-liknelsen är den bästa liknelsen för hur självkontroll fungerar. Precis som en muskel, så blir självkontrollen utmattad om den används mycket. Om man måste utöva självkontroll på ett område så minskar förmågan att utöva självkontroll på andra områden. För att orka utöva självkontroll på ett nytt område så måste man alltså ta av mentala resurser från andra områden. Summan av lasterna är konstant. (På lång sikt kan förmågan till självkontroll, precis som en muskel, tränas upp, men på kort sikt blir man mentalt utmattad.) Det innebär praktiskt en hel saker för oss som vill få ordning på hälsan:

1. Den som vill få kontroll på sina matvanor och sin träning kommer att klara det lättare om hon/han inte försöker sig på andra krävande projekt samtidigt. T ex kan man ju ta det lugnt med att renovera hela sitt hem, ta på sig extraordinärt krävande uppdrag på jobbet eller att ta på sig ordförandeskapet i någon förening.

2. Den som vill få kontroll på sina vanor har en stor fördel om han/hon får stöd av sin partner. Försök få din partner att stötta dig men glada hejarop och praktisk hjälp. Om du känner på dig att det är du som gör mest där hemma, så kan din partner ta över lite mer där hemma.

3. Den som vill få kontroll på sina matvanor ska inte slösa bort sin förmåga till självkontroll på att hantera starka hungerkänslor. Den som försöker stå emot hunger hela dagen kommer troligen att kasta sig över en 200-grams Marabou när självkontrollen brister, moffa i sig den fort, och få dåligt samvete. Din självkontroll kan användas så mycket klokare än till att försöka uthärda svält. Det enda du uppnår med det är att bli en sämre människa och förälder. Har du riktigt otur så får du ätstörningar på halsen också.

4. Det enklaste sättet att hushålla med självkontrollen är att inte behöva utöva den. Rensa matskåpen på sådant som är jobbigt att avstå ifrån. Finns det inte hemma, så behöver du inte aktivt avstå från det.

5. Det är mindre jobbigt att förmå sig att göra något tråkigt som är en rutin, i alla fall i längden. (Tänk på tandborstning, som vi alla hatade som barn, men som vi som vuxna gör utan att blinka.) Därför är det viktigt att göra träning till en rutin. Även matätandet och matlagandet bör göras till en rutin. Det går åt mindre självkontroll för att förmå sig att göra något som i nuet är lite jobbigt om det är en vana.

6. Den som är jättetrött förmår inte att ta tag i något. Därför kan det för många vara viktigt att sova lite mer medan man ska förmå sig att förändra sitt liv. Visst är timmarna efter att barnen gått och lagt sig underbara, men man kanske kan offra någon av dessa timmar för att åtminstone få 6-7 timmars sömn.

Munkar har anordnat sitt liv optimalt för att hushålla med sin självkontroll. De är avskurna från frestelser och försöker att göra en rutin av sina mentalt ansträngande andliga övningar. Vi föräldrar lever väldigt långt från en sådan tillvaro, men vi kan i alla fall försöka lägga upp en taktik i livet för att se till av vi har mental ork att förändra vår hälsa.