Recension av Mat för hjärnan av Charlotte Erlanson-Albertsson

De flesta populärvetenskpaliga böcker om näringslära handlar om hur man ska bli så smal eller stark eller frisk som möjligt. Underförstått i alla sådana böcker är att optimal hälsa är det viktigaste som en människa bör sträva efter i sitt val av mat och träning. Men alla som är föräldrar vet att optimal hälsa inte är livets mening och centrum, även om vi inser att en god hälsa hjälper oss att klara av livet.

Boken Mat för hjärnan, skriven av prof. Charlotte Erlanson-Albertsson (2006, Ica Bokförlag) är annorlunda. Den utgår från att människan använder maten för att tillfredställa betydligt mycket fler behov än näring och hälsa. Detta är en mycket sympatisk grundide för en bok.

Bokens ansats är att ge en verklighetsnära tillämpning av vetenskapssamhällets insikter om hur vår hjärna påverkas av mat. Hela tiden utgår hon från vetenskapliga rön, men förklarar på ett sätt som gör det lätt för en oinvigd lekman att förstå. Boken är knappast en bok för en specialist i näringslära, utan snarare en bok för oss vanliga dödliga som bara vill få vetenskapens resultat läsvänligt förpackade på ett sätt som är lätt att tillämpa på vår egen vardag.


För mig, som är intresserad av att inte bara gå ned i vikt, utan samtidigt må bra och orka med livet som småbarnsförälder, var den här boken mycket trevlig läsning. Kapitel för kapitel går författaren igenom hur hjärnan reagerar på olika sorters mat och näringsämnen. På så sätt får man en bra introduktion till hur psyke och kropp hänger ihop när det gäller våra matvanor. Mat är så mycket mer än kalorier.

Till skillnad från andra böcker, som bara berättar hur dåligt socker och alkohol är för kroppen, så berättar denna bok även om hur dessa ämnen ger tillfredställelse och reducerar stress. (Hon tar för all del upp de negativa aspekterna av socker och alkohol också, som t ex att socker + fett utan protein sätter hunger och mättnad ur balans och får oss att överäta.) Hon tar även upp hur andra födoämnen triggar våra belöningssystem och gör oss glada. Hennes rekommendation är att måttliga mängder av belönande mat är en viktig del av ett gott liv.

Hon diskuterar mycket vilken mat som ökar hjärnans koncentrationsförmåga. Lågkolhydratsdieter tar hon mest upp utifrån aspekten hur de påverkar hjärnans koncentrationsförmåga negativt, eftersom hjärnan föredrar kolhydrater som bränsle. När hon diskuterar mellanmål, skriver hon att mellanmål visserligen riskerar att resultera i att man får i sig för mycket energi under dagen om man äter okontrollerat, men att det har positiv effekt på koncentrationförmågan och därför är att rekommendera. Bara för att ta några exempel.

I kapitlet om "den lyckliga kvinnan" tar hon upp att kvinnor (i genomsnitt) mår sämre psykiskt än män av att försöka gå ned i vikt. Det beror enligt de undersökningar som gjorts främst på att kvinnor tenderar att bli mer fixerade vid sin viktminskning, eftersom kvinnor i genomsnitt trivs sämre med sin övervikt och ogillar sin kropp mer än överviktiga män. Kvinnor i genomsnitt mer motiverade av att bli vackrare medan män i genomsnitt är mer motiverade av att förbättra hälsan när de försöker gå ned i vikt. (Detta beror naturligtvis på våra ännu ej helt jämlika könsroller, även om författaren inte berör denna feministiska aspekt av problemet.)

Hon föreslår faktiskt något så "drastiskt" som att de flesta kvinnor inte alls tjänar på att gå ned i vikt ur hälsosynpunkt. Kvinnors dödlighet minskar oftast inte av viktminskning (eftersom de har mindre bukfetma än män). Kvinnor blir lyckligare av att helt enkelt acceptera sin kropp.

Jag vet inte om rådet att sluta försöka gå ned i vikt passar alla kvinnor (eller män), men detta talar enligt min mening för att de kvinnor (och män också för den delen) som ändå vill gå ned i vikt ska försöka gå ned på ett inte allt för hetsigt sätt, utan istället lägga om vardagsmaten till nyttigare mat och låta vikten minska i långsam takt. Det gäller att ta tag i sin hälsa utan att bli allt för fixerad och nedvärdera sig själv, helt enkelt.

Avslutningsvis så är detta en engagerande bok, som kan rekommenderas till varje människa som vill ha ett sunt förhållningssätt till mat. Kanske speciellt den som ägnat sig för mycket åt viktminskning i sina dagar kan ha glädje av en bok som breddar perspektivet på mat och är lite mer livsbejakande. Kanske kan du hitta ett bättre förhållningsätt till mat och äta mat på ett sätt som är bra för ditt välmående om du vet mer om hur din hjärna påverkas av mat.